|
En av
de vanligaste frågorna som jag får är:
- "Hur vågar du göra allt det här själv?"
Jag är inte
ett dugg bekymrad, för det är inte första gången som jag
är i landet. Jag har gjort liknande
botaniska fältarbeten i många asiatiska länder. Mitt
engagemang och min kunskap om fältarbete är även stort, därför är jag mer än härdad
och lämpad för detta arbete. Dessutom har jag
redan redan haft malaria efter första besöket i PNG.
Speciellt australiska botanister blir nervösa av namnet
Papua Nya Guinea av gammal vana från kolonialtiden (före
1975), fast kannibalism praktiseras inte idag och
stamkrigen har minskat drastiskt. Jag ser landet som det
är idag och är inte rädd för vare sig människorna eller de ljuvliga småkrypen och
giftiga varelserna i skogarna, även om jag ser till att
vara försiktig och inte utsätta mig för onödig fara och
undvika konfliktsområden.
Efter
alla fältarbeten sker forskningen av det insamlade materialet med
institutionella samarbetspartners bl.a. Michele Rodda
(Turins universitet) och fl. dr. Livia Wanntorp
(Svenska Naturhistoriska Riksmuseet) inför ett antal vetenskapliga publikationer.
Eldsjälens bakgrund
Jag
är född döv och har en stark önskan om att verka genom
hjälp till självhjälp genom olika insatser för utsatta
döva. Med mitt brinnande intresse för botanik vill jag
samtidigt bidra till att bevara den biologiska
mångfalden genom forskning och konkreta åtgärder.
Särskilt inom släktet Hoya, som har intresserat
mig sen jag var 13 år gammal och kommer att göra det
hela livet.
Jag
har utbildat mig inom botanik och
teckenspråkskartläggning på universitet i Sverige
respektive USA, samt genom
praktiskt arbete. Sen har jag även studerat och arbetat
inom ekologiskt uthålligt jordbruk i drygt 15 länder, för att lära mig många olika sätt att driva
ett sådant jordbruk med minimal påverkan på naturen efter olika
förutsättningar beroende på läge, klimat, jordmån m.m.
|
